07
2013
Berga Kulturkapell ligger strax utanför Vingåker. Det är ett gammalt men varsamt restaurerat frikyrkokapell. I den gamla salen kan man fika och uppe på läktaren finns det konst att titta på. I ett sidorum finns en presentbod där man kan köpa vackra textilier, konstföremål, smycken mm. Ibland ordnas dans- och musikevenemang.
Medan vi fikade vandrade en solstrimma över rummet och rörde sig sakta och mycket effektfullt över en gammal radioapparat som stod längs en vägg.
Uppe på galleriet fanns bl.a. dessa gubbar av Clara Waller. Dom ser nästan tredimensionella ut men är vanliga platta målningar.
Anja Sundberg visade ett par egensinniga snidade “fågelhängare”.
Där hängde också ett par färgfrustande oljemålningar av Birgitta Lovén.
En lyckad utflykt med hembakat fika och konst som lyser upp i decembermörkret.
20
2013På Eskilstuna konstmuseum visas en stor utställning med nordiska konstnärer som en del i evenemanget Nordic Art Station 2013. Det är en imponerande samling verk av duktiga konstnärer, men det samlade intrycket är dystert, för att inte säga deprimerande. Det beror inte på att konsten skulle vara dålig utan motivvalet som till överväldigande del handlar om ödesmättat symbolik eller hotfulla dystopier och i några fall ett par nypor svart humor. Lever vi verkligen i en så dyster och hotfull tid? Info om utställningen ->>
09
2013Min föreställning var att Ivan Aguéli framför allt var en originell och nyskapande konstnär från sekelskiftet mellan 1800-talet 0ch 1900-talet. I Sala finns ett Aguélimuseum och dit gjorde vi en utflyckt. Det visade sig att museet var en del av ett helt litet kulturkvarter i centrum av staden. Aguélisamlingen visas i ett enda stort rum tillsammans med en del andra samtida och sentida konstnärer. De flesta Aguélitavlorna är ganska små och vid första anblicken inte så uppseendeväckande.
Efter att ha läst på lite så inser jag att Aguéli framför allt var en märkvärdig politisk och framför religiös tänkare som ägnade en stor del av sitt liv att tränga djupt in i islam. Det måste ha varit lika ovanligt då som nu 100 år senare. Efter att ha tittat på hans tavlor en lång stund slås man av det meditativa stämningen och de utsökt finstämda färgerna. En mycket intressant och ovanlig person och museum som är väl värt ett besök.
Läs mer om museet och Aguéli ->>
08
2013
I Kvarnbo i utkanten av Uppsala ligger en gammal kvarn nere i en å-ravin. Kvarnen är ett åldrigt timmerhus utan några som helst moderna faciliteter. Kvarnhuset har frilagts från snåren och rustats på utsidan. Inne i kvarnen har konstnären Kajsa Gustafsson och konstsmeden Pea Sjölén skapat en installation som dom kallar ”Inre Skog”. Kvarnen är dunkel och full med mörka vrår. När man kommer in från dagsljuset får man fumla sig runt längs en bana sparsamt upplyst av stearinljus. Längs vägen kommer man i kontakt med pinnar, rep, gummislangar mm. Nere i källaren står en cykel med dynamo och om man trampar lyses olika objekt upp i mörkret. På vinden hänger en massa gungor som sakta svänger fram och tillbaka. Jag hade inte så mycket känsla av skog utan tänkte mer på hur det var att jobba här i en tid när det inte fanns någon ordentlig arbetsbelysning. Lite läskigt vad det med så mycket levande ljus i en lättantändlig lokal som man inte riktigt kan orientera sig i. Bäst tyckte jag om vinden med gungorna. Sammantaget blev det en mer konstnärlig variant av spökhuset på ett nöjesfält.
01
2013Under sommaren har Sävstaholms slott visat konst av två kvinnliga konstnärer, Elli Hemberg och Greta Gerell. Båda började som konstnärer på 1920-talet och på utställningen kan man följa deras utveckling ända fram till 1970-talet. Det är intressant att se hur de hela tiden arbetat för att utvecklas. När det behärskat ett uttryckssätt så ger de sig på nya utmaningar. Utställningen blir en slingrande reseberättelse om två spännande, men ganska okända, konstnärers väg genom konsten. Här kan man läsa mer om utställningen >>
01
2013Stötte på Laggar Jan Tigerstrand på Säftstaholms sista öppetdag för säsongen. Har sett hans stora och detaljrika teckningar förut men att möta honom live förhöjde upplevelsen. Det räcker inte bara att beskriva Laggar Jan som en skicklig och underfundig konstnär. Han verkar mera vara en naturkraft från Dalarnas vildmark. Hans bilder är stora, föreställande och fulla med fina detaljer. Den viktigaste rekvisitan är Laggar Jan själv, samt hans hundar och katter. Naturkrafter lär vara lite oberäkneliga, men denna dag sprudlade konstnären av åsikter och berättelser om livet. Läs mer om honom på hans hemsida – laggarjantigerstrand.se.
Han har också en facebooksida med ett porlande flöde av bilder och krumelurer.
09
2013Under sommaren har det funnits fyra stora skulpturala porträtt av Villu Jaanisoo utställda på Eskilstuna konstmuseum. På avstånd slås man av den monumentala storleken (för att vara ett inomhusobjekt) och ytstrukturen som liknar de lermodeller som skulptörer brukar arbeta med. När man kommer lite närmare ser det snarast ut som grovpixlade foton fast i 3D. Till slut inser man att skulpturerna är skapade av hundratals små plywoodbitar som skruvats ihop med ännu fler skruvar. Det uppstår en intressant spänning mellan det monumentala och ljusspelet över de många små träytorna. Att porträtten föreställer “stora” män – Voltaire, Goethe, Dante och Goethe – blir mest som en liten skojig knorr. Mycket sevärt!
PS. Dessa skapelser skulle knappast kommit till om det inte varit för varje nutida hemmafixares främsta verktyg – den batteridrivna skruvdragaren.
29
2013En halvmil söder om Vingåker ligger Berga Kulturkapell. Det är ett gammalt frikyrkokapell som Martin Sjöberg och Catarina Vilhelmsson renoverat och gjort om till konsthall, samlingslokal och sommarcafé. I sommar ställer tio konstnärer och hantverkare från Vingåkerstrakten ut sina verk i den gamla salen. Det är en spännande lokal med mycket ljus från alla håll och med många av de gamla inredningsdetaljerna bevarade. I anslutning till salen finns ett sommarcafé och en konstbutik med bl.a. smycken, sidensaris och konstverk. Man använder också lokalen för konserter och dans. Mer info om öppettider och aktuella aktiviteter på Berga Kulturkapells hemsida –>.
Det fanns en hel att se längs väggarna och uppe på läktaren. Jag gillade jag bl.a. Lena Rosén Schlaugs lekfulla akvarell med ett skatpar som bygger på sitt bo.
Christina Hallin visade två annorlunda fågelkompositioner. Förutom spännande form och en dos humor så får färgerna en speciella lyster eftersom tavlan är utförd med äggtemperateknik.
Martin Sjöberg visade akvareller med både förenklade människofigurer och helt abstrakta motiv. Dessa två gillade jag bäst.
Det fanns också exempel på högklassigt trähantverk av Anja Sundberg.
Berga kulturkapell är värt ett besök. Det finns mycket att se i en vacker och annorlunda miljö och dessutom gott fika.
22
2013Mitt i Ängelsberg ligger den gamla brukshandeln. Där finns nu en antikvitetsbutik och besöksservice. På vinden hittade vi dessutom en utställning med kviltar. Världsarvskviltarna är ett tiotal kvinnor från bygden som träffas och kviltar, dvs syr föremål av gammalt och nytt tyg. Det är mycket skickliga hantverkare med stor känsla för färg och form. Det finns föremål av mera traditionell art som “lapptäcken” men även prov på konst utfört i tyg liksom en uppsjö av allehanda bruksföremål.
20
2013Besökte Helmut Newton utställningen på Fotogtafiska museet i Stockholm. Helmut Newton föddes i Berlin 1920. Eftersom familjen var judar lämnade dom Tyskland 1938. Efter kriget började HN arbeta som modefotograf, först i Australien och så småningom i Paris. Där blev han snart känd för sina provokativa och erotiskt kryddade bilder. På Fotografiska museet visas ett stort urval av hans bilder. En bildsökning med hans namn på Google visar ännu fler prov på hans fotokonst. Han verkar inte intresserad av att fotografera människor utan har en oemotståndligt drift att chockera, oftast genom att pynta bilderna med pornografiska och erotiska inslag. Det blir lite tröttsamt i längden med alla dessa poserande kvinnliga sexobjekt. Förutom mode och erotik ägnade hans sig också åt att porträttera rika och kända människor. Här är det inte medmänsklighet som gäller utan en kittlande och provokativ yta.
I Helmut Newtons värld verkar det saknas människor, han visar bara upp poser och grimaser. De enda mänskliga varelser jag hittar är några på utställningen är några helfigurer av kvinnor i naturlig skala. Märkligt nog känns dom helt oerotiska och nästan mänskliga i jämförelse med hans andra bilder trots att de poserar helt nakna.