Foto

Augustihimmel över Eskilstuna

Parkeringsplats Munktellstaden Eskilstuna. Foto Anders Ehrlemark 2013

Parkeringsplats Munktellstaden Eskilstuna. Foto Anders Ehrlemark 2013

I augusti kan kvällarna vara ljumma och mörka. En stund efter solnedgången ser himlen ut som en skimrande tronhimmel av mörkblå sammet med en guldbård i väster. I en stad blir en spännande kontrast mellan himlen och de upplysta gatorna och husen. Finns det dessutom stilla vattenytor som speglar himlen så blir det än mer storslaget.

Kvällsljus över Eskilstunaån. Foto Anders Ehrlemark 2013

Kvällsljus över Eskilstunaån. Foto Anders Ehrlemark 2013

Sista tiden har det varit några fina kvällar med månsken och jag har varit ute och fotograferat i Eskilstuna, fler bilder här ->>. Många av bilderna är tagna med kameran på en en hög stång. Det gör att man ser mer av marken eller vattnet framför kameran.

Berga Kulturkapell

Berga Kulturkapell visar konst i stämningsfull miljö. Foto Anders Ehrlemark

Berga Kulturkapell visar konst i stämningsfull miljö. Foto Anders Ehrlemark

En halvmil söder om Vingåker ligger Berga Kulturkapell. Det är ett gammalt frikyrkokapell som Martin Sjöberg och Catarina Vilhelmsson renoverat och gjort om till konsthall, samlingslokal och sommarcafé. I sommar ställer tio konstnärer och hantverkare från Vingåkerstrakten ut sina verk i den gamla salen. Det är en spännande lokal med mycket ljus från alla håll och med många av de gamla inredningsdetaljerna bevarade. I anslutning till salen finns ett sommarcafé och en konstbutik med bl.a. smycken, sidensaris och konstverk. Man använder också lokalen för konserter och dans. Mer info om öppettider och aktuella aktiviteter på Berga Kulturkapells hemsida –>.

Det fanns en hel att se längs väggarna och uppe på läktaren. Jag gillade jag bl.a. Lena Rosén Schlaugs lekfulla akvarell med ett skatpar som bygger på sitt bo.

Lena Rosén Schlaug. Akvarell

Lena Rosén Schlaug. Akvarell

Christina Hallin visade två annorlunda fågelkompositioner. Förutom spännande form och en dos humor så får färgerna en speciella lyster eftersom tavlan är utförd med äggtemperateknik.

Christna Hallin. "Viktor". Äggtempera

Christna Hallin. “Viktor”. Äggtempera

Martin Sjöberg visade akvareller med både förenklade människofigurer och helt abstrakta motiv. Dessa två gillade jag bäst.

Martin Sjöberg. Akvareller med abstrakta motiv.

Martin Sjöberg. Akvareller med abstrakta motiv.

Det fanns också exempel på högklassigt trähantverk av Anja Sundberg.

Träföremål av Anja Sundberg. Berga Kulturkapell 2013

Träföremål av Anja Sundberg. Berga Kulturkapell 2013

Berga kulturkapell är värt ett besök. Det finns mycket att se i en vacker och annorlunda miljö och dessutom gott fika.

Helmut Newton på Fotografiska museet

Utställning på Fotografiska museet 2013 med bilder av Helmut Newton

Utställning på Fotografiska museet 2013 med bilder av Helmut Newton

Besökte Helmut Newton utställningen på Fotogtafiska museet i Stockholm. Helmut Newton föddes i Berlin 1920. Eftersom familjen var judar lämnade dom Tyskland 1938. Efter kriget började HN arbeta som modefotograf, först i Australien och så småningom i Paris. Där blev han snart känd för sina provokativa och erotiskt kryddade bilder. På Fotografiska museet visas ett stort urval av hans bilder. En bildsökning med hans namn på Google visar ännu fler prov på hans fotokonst. Han verkar inte intresserad av att fotografera människor utan har en oemotståndligt drift att chockera, oftast genom att pynta bilderna med pornografiska och erotiska inslag. Det blir lite tröttsamt i längden med alla dessa poserande kvinnliga sexobjekt. Förutom mode och erotik ägnade hans sig också åt att porträttera rika och kända  människor. Här är det inte medmänsklighet som gäller utan en kittlande och provokativ yta.

Helmut Newton. Porträtt av Billy Wilder med fru.

Helmut Newton. Porträtt av Billy Wilder med fru.

Helmut Newton. Bröderna Wildenstein (beskuren)

Helmut Newton. Bröderna Wildenstein (beskuren)

I Helmut Newtons värld verkar det saknas människor, han visar bara upp poser och grimaser. De enda mänskliga varelser jag hittar är några på utställningen är några helfigurer av kvinnor i naturlig skala. Märkligt nog känns dom helt oerotiska och nästan mänskliga i jämförelse med hans andra bilder trots att de poserar helt nakna.

Helmut Newton. Naken kvinna.

Helmut Newton. Naken kvinna.

 

Fotografiska museet i Stockholm

Utställning Fotografiska museet

Henri Cartier Bresson på Fotografiska museet

Detta var vårt första besök på fotografiska museet i Stockholm. Där fann vi bl.a. en omfångsrik utställningen med mer än 250 bilder av Henri Cartier Bresson från 30-talet och framåt. Han har kallats för fotojournalistikens fader. Jag blev först nästan överväldigad av alla bilder. De flesta är tydligt präglade av en gången tid och estetik och man kan fundera varför de fortfarande gör ett så starkt intryck. En viktig faktor är utförandet – alla bilder är svartvita och kopierade med suveränt handlag. Men  viktigast är nog hans enastående förmåga att porträttera människor i alla tänkbara miljöer utan att dom verkar göra sig till inför fotografen. Han måste ha haft förmågan att agera flugan på väggen som ingen tänker på, men som omärkligt fångar ögonblicken med sin kamera. Det finns en stor skillnad mellan alla bilder med människor jämfört med några landskap utan identifierbara personer. Landskapen är lika snyggt komponerade, men saknar den laddning som människorna ger.

Titta också in på Anna Claréns “Close to home”. Hon ställer ut personliga bilder av sig själv och sin familj. Egentligen inte så märkvärdigt men slagkraftigt tack vare stora format och genomarbetad färgbehandling där alla bilder är softa, ljusa och lite blåtonade. En stor del av laddningen skapas inte av bilderna i sig utan av att motiven är så personliga och på gränsen till för privata för mig.

Fotografiska_museet_3

Slutligen tittade vi på Ruud van Empels verk. Det är en holländare som med enorm teknisk skicklighet och reklambildsestetik skapar fotomontage av människor och natur. På ett mycket subtilt sätt skruvar han motiven på ett sätt som gör att man blir obehaglig till mods av att titta på söta skolflickor eller exotiserade naturscener med små kolsvarta barn. Läskigt,ungefär som att att smaka ultrasöt amerikansk tårta.

Ruud van Empel

Ruud van Empel på fotografiska museet – Pctures don´t lie

Fler nattbilder

Denna nattbild tvärs över Eskilstunaån strax söder om Stålforsbron är också tagen med min Sony RX100.

Nattbild Eskilstnaån

Nattbild över Eskilstunaån norr om Stålforsbron. Photo Anders Ehrlemark 2013

Här har jag fler bilder från Eskilstuna.

Nattfoto med Sony DSC-RX100

När vi var vid Tidö slott var det kväll och hann bli natt med fullmåne innan vi skulle åka hem. I mörkret kunde man skymta slottet bland träden. Den månbelysta fasaden syntes tydligt, men för övrigt doldes det mesta i mörka skuggor. Det såg ut ungefär så här:

Tidö slott i månljus

Jag har ganska nyligen skaffat en kompaktkamera (Sony DSC-RX) som har nästan lika bra egenskaper som en systemkamera med stor bildsensor, bra optik och mekanisk bildstabilisering. Den är dessutom så liten att man alltid kan ha den med sig och när det gäller fotografering i mörker är den ett strå vassare än min Nikon D7000. Jag tog därför fram kameran och tog ett foto på fri hand ut i mörkret. Så här blev bilden:

Tidö slott i månsken

Man ser mycket mer detaljer än med blotta ögat. Inte alltför mycket brus. Skärpan ej perfekt, men enastående med tanke på att bilden är tagen utan vare sig stativ eller stöd. Med denna kamera kan man utforska helt nya motiv. Här finns fler nattbilder.

.

 

 

Två fotografer

På Eskilstuna museum hamnade jag helt oplanerat på en fotoutställning. SWAPS är ett fotoprojekt som Ulf Rehnholm har gjort i samarbete med fotografer från Jordens alla hörn. Den består av multiexponerade bilder (på traditionellt filmmedia). Ulf har först fyllt filmerna med bilder och sedan skickat ut dom i värden till andra fotografer som tagit nya bilder på samma film utan att veta vilka motiv som redan fanns där. Sedan har Ulf gjort ett urval i mängden och det är dessa bilder som visas på utställningen. Jag tycker det är en kul idé, men inget som fångar mig. Ungefär som att stirra ner i kaffesump, fast mer dekorativt.

Bara någon vecka senare kommer jag lika oplanerat till ännu en fotoutställning. Det är Nelli Palomäki som visar en samling porträtt på Kulturhuset i Stockholm. Många av porträtten är arrangerade så att de påminner om gamla studiobilder med rekvisita, men människorna är mycket tydligt från vår tid. Det som griper mig är den intensiva närvaro som hon lyckas förmedla. För mig representerar dessa utställningar två helt olika förhållningssätt till konst. Å ena sidan en kul och dekorativ idé å andra sidan bilder med intensiv känsla och närvaro.