15
2015Jag besökte Ateljé Skullen i samband med Konst runt Siljan 2013. Även i år visar Berit Melin (konstnärens hemsida –>) mest hustavlor. De flesta husen ser ut att flyta på sin egen färgspegel. Det är starka färgsäkra bilder, men jag blir så nyfiken på vad som händer sen?
15
2015Mycket är sig likt sedan för två år sedan (länk –>) med öde landskap utskurna ur mörkret med ett iskallt ljus. En och annan liten människogestalt har tillkommit. Starkt och kallt.
Men bäst tycker jag om hans spretiga spelmansgubbar.
25
2015Salbohedsgruppen består av 12 kvinnliga konstnärer som är verksamma i och omkring Sala. Med start i samband med Salas Kulturnatta 2015 ställer dom ut i bibliotekets övervåning (25/4 till 2/5). Det är många olika personligheter som skall få plats och därför har det blivit en stor utställning. Jag upplevde den ändå inte som splittrad utan präglad av en sammanhållande anda av skaparglädje . Där fanns mycket naturbilder och några spännande porträtt, allt kryddat med humor och något enstaka stänk av svärta. Jag gick därifrån inspirerad och upplivad.
Detta är bara ett litet smakprov från utställningen. Det finns mycket mer att se på plats. Kolla också på gruppens hemsida ->>
07
2015Vernissage på Galleri Majnabbe i Göteborg med målningar av Per Berger. Landskapsmåleri med fokus på färg och stämning. Formerna är så bortnötta att det bara återstår enstaka fläckar. Skickligt och poetiskt men inte drabbande.
15
2015Fikade hos Ölands Söderbönor i Mörbylånga och passade samtidigt på att titta in i det intilliggande galleriet. Där fanns en utställning med konst av Pär Mauritzson. Lite popkonst, lite scrapbooking, lite vulgo och en hel del humor. Tema kändisar och brudar. Lite vulgo men skickligt gjort och mycket upplivande att titta på en grå och blåsig januaridag på Öland.
Tavla av Pär Mauritzson
Tavla av Pär Mauritzson
04
2014På Galleri Nykvarn mellan Enköping och Västerås pågår en utställning (tom 2014-10-16) med målningar av Paula Bächtiger Kling. Hon verkar huvudsakligen arbeta med trompe l’œil bilder. Tavlorna visar blommor, katter, fåglar och stilleben realistiskt avbildade. Som extra knorr är ramen också målad och en del av motivet, t.ex. en kvist, tycks sticka ut utanför ramen. Hon målar också gärna in en fluga eller bi som tycks sväva i luften framför tavlan. Det är skickligt utfört och mycket dekorativt, men när alla tavlor följer samma mall blir det ganska opersonligt. Jag undrar var konstnären finns. För mig blir det ungefär samma upplevelse som att titta på en uppsättning handmålade dalahästar – inga är exakt lika men alla är ändå bara dalahästar och inte konstverk.
24
201423
2014Ett besök på Avesta art har blivit en årligen återkommande aktivitet för oss. Inget annat liknar byggnadens brutala fasad av slaggsten. Den ser närmast ut som rekvisita från en fantasy-film. Att komma in i mörkret bland alla gamla maskiner och masugnar är en upplevelse i sig, särskilt som kontrast till det starka solskenet och värmen utanför.
I den stora martinsugnshallen ger en egenartad miljö och utrymme för ovanliga och mäktiga konstverk. I år finns här bl.a. en stor tramporgel och en skulpturinstallation. Längst bort i hallen står orgeln. Framför den ligger en rutig matta. När man trampar på mattan börjar orgeln spela. Skulpturinstallationen är ett verk av Jarmo Mäkilä. Hans genomgående tema är barndomens idylliska och skrämmande värld. I en annan lokal hänger också ett antal tavlor av honom. Genomgående är det pPå ytan idyll, men hela tiden anar man ett hot. Jag blir fångad och lite skrämd.
Längre bort i hallen hänger ett antal monumentala tavlor av Hanna Vihriäla. På avstånd ser motiven mycket konventionella ut, men när man går nära ser man att bilderna är gjorda av tiotusentals små upplimmade stenar eller uppnålade godisbitar. Godiset luktar vingummi och salt lakrits. Mycket roande.
På utställningen finns mycket annat att se och uppleva. Rashad Alakbarov bockar obegripliga “nystan” av ståltråd och plåtbitar men med en strålkastare i rätt position skapas plötsligt spännande skuggbilder. Sevärt liksom det mesta här. Vi kommer säkert tillbaka nästa år också.
19
2014Konsthallen i Sandviken har i sommar haft en utställning, Entagnlements, med verk av Anne Graham. Hon gör textila objekt, mest klädlika, och fotograferar modeller klädda i dessa kläder. Utställningen består av kläder, foton och diverse kompletterande objekt. Jag tyckte det var en mycket roande och annorlunda utställning med lika doser skicklighet och humor.
22
2014
Det är en tidig vårdag i mars men jag tänker mig att jag står och mediterar inför en vissen och blöt skogsbacke i november. Ljuset är så svagt att man inte längre kan urskilja några detaljer utan bara anar små variationer in det mörka. Det är precis den upplevelse som jag får när jag betraktar Andreas Erikssons tavlor på Bonniers konsthall. Med stor skicklighet skapar han halvabstrakta mörka naturliknande bilder. Ibland finns det kontrasterande färgytor som kanske liknar en bit blöt kartong eller en grön plastkasse som blivit kvar. Jag föredrar nog skogsbacken med tanke på vinden och dofterna från skogen.